11 maj 2006
HA HA HA HA
Satt och fnissade för mig själv där jag satt och lindade in foten i vitkål.
This isn´t happening.
Jag har vitkål på foten!
HAHAHAHAHA!
Sova med vitkål
Jag kokar vitkål.
Klockan är 23.00. Och jag kokar vitkål.
Kan nästan inte tro att jag gör detta. På jobbet idag, frågade jag en tjej, vad jag skulle göra åt min svullna fotknöl som jag just skaffat mig. Ont gör den och inte går det över. Irro!
Tog för givet att svaret skulle bli "gå till doktorn" eller "smörj på ZON" men icke!
Kvinnan säger: Koka vitkål, lägg de avsvalnade vitkålslapparna runt fotleden, bandagera och gå och lägg dig.
Ja´ba´va?
Hade ju som sagt inte väntat mig denna trolldom....eller.... häxkur.... eller i allafall husmorstips...
Bäst jag kollar kokningen.
Undrar om man ska salta?
***
OK, jag erkänner
Eller nåt. Kan kanske vara så att jag inte tycker nånting om nånting just nu.
Inte för att man måste tycka. Väl?
Eller?
Återkommer.
***
Under tiden fortsätter jag att läsa era intressanta och roliga bloggar :-)
06 maj 2006
Rapport från Bolibompadrinken

Vi hade sannerligen valt en mycket bra kväll att ha Bolibompadrink på. Solen flödade över altanen och det var ju fantastiskt varmt och skönt där vi satt och umgicks över vitt vin och snacks. Sammanlagt kom 9 personer som verkade uppskatta hela den här idén.
Kvällen innehöll många glada skratt, några korv med bröd och såklart en hel del lådvin och öl. Några stannade enligt regelboken ;-) endast en stund för att gå hem till sig och äta middag. Och andra stannade kvar så länge att det blev läge att flytta in till matsalsbordet.
Kul och trevligt var det.
Ända. Tills. Nånting. Plötsligt. Hände. Tydligen hade en granne gjort plumpa närmanden på en annan granne!!! Vi bara gapade över vilken vändning kvällen tog. Här tackade de sista gästerna för sig och klockan hann bara bli midnatt. C och jag stirrade häpet på varandra.
Dramatik säger jag bara. We didn´t see that coming, did we?
***
05 maj 2006
Ingen prit
Bolibompadrinken börjar kl. 18.00.
Kan ni se framför er hur grannar strömmar till, och jag står på verandan och tar emot...
...utan något alkoholhaltigt att bjuda på?
Pinsamt.
Nåväl. C har sagt att han skall fixa detta under dagen. Och komma hem i god tid.
Under tiden ska jag stå på verandan och bita på naglarna.
04 maj 2006
Jag gruvar mig lite
Hemma hos oss.
Vilka kommer? När jag varit ute och rastat Ester, har några grannar tjoat och frågat vilken tid det var imorgon... Så det här kan jag inte ta mig ur.
Dessutom har C "råkat" bjuda in ytterligare människor som bor en bit härifrån!
Och inte har han klargjort vilka regler som gäller för Bolibompadrinken. Nämligen att det inte är någon fest vi pratar om. Utan en drink/öl/vin, en stund hemma hos oss. Ingen middag.
Så det här kan sluta hur som helst.
Hur många som helst, hur länge som helst, hur kul som helst.
Fortsättning följer.
Nu jäklar
fin-och-fräsch-inför-sommaren......lusta.
- Fötterna ska filas och smörjas
- Händerna ska bokas in för manikyr (har aldrig unnat mig den lyxen)
- Kroppen ska ut och gå varje morgon före frukost
- Brun-utan-sol ska påföras
- Nya jeans och bikini ska inhandlas
- Möööjligtviiis ska hantlarna användas...
Bäst jag går och lägger mig i soffan och funderar över detta.
03 maj 2006
Allvarligt talat
Vad är det jag har missat egentligen?
*inte särskilt imponerad*
Men det kommer väl ljuspunkter.
Ska nog satsa på att se bra filmer istället för att bara zappa runt.
Eller gå ut och hoppa på studsmattan.
Edit: Synd bara att jag blir så åksjuk bara. Ja, det är sant.
*urk*
Om ni vill mig något så finns jag i soffan, nedbäddad under ett duntäcke.
01 maj 2006
En 42-tums PLASMATV!!!
Vi bestämde oss helt enkelt för att belöningen för vårt projekt får komma efter sommaren istället. För varför titta på TV när man kan vara ute?
Även barnen höll med om att den kan vänta. Istället ska ju den nya studsmattan ivrigt användas från och med nu.
Och vi har ju trots allt en tv som tålmodigt väntat och varit så tyst och sett rätt så ledsen ut den här månaden... *tycker lite synd om, faktiskt*
29 april 2006
Förlåt, var bara tvungen...
Brasa med studs

Va? Ser ni inte att jag har skrivit? Har ju skrivit små, små, små, pyttekorta inlägg. Så små att jag knappt ser dem själv!
Får alltså bli liiiite längre meningar. Tack för alla gulliga kommentarer!
Har en skön, pmsig helg (what? så har jag aldrig beskrivit pms. Fan, jag är på bättringsvägen.) Alltså jag är lagom förvirrad, lättpåverkad av vin och svårt desillusionerad. Men njuter av våren och att det snart är valborg.
Passade faktiskt på att under den regniga gårdagen, tända en brasa i spisen och avnjuta ett glas vin, medan jag tänkte oklara tankar.
Idag har vi överraskat barnen med en trampolin! Känns gott i hjärtat. De har längtat i flera år.
Nu ska vi grilla! Premiär!
Fan, vad nice.
Glad valborg på er!
25 april 2006
Dramatik 2
Natten till igår, klockan var 01.30, vaknar jag med ett ryck av att Ester skäller som en besatt!
(Jo, jag sa att Ester skällde som en besatt! Ester är en Golden Retriever, och de är inte kända för att skälla som besatta)
Fy fan, vad rädd jag blev. Trasslar på mig morgonrocken ut-och-in, allt medan Ester fortsätter skälla MED STORA BOKSTÄVER. Går ut i badrummet för att kika ut i trädgården. Där står två män!!!
Nu hör jag C stå och tala med dessa personer, genom köksfönstret. Allt. Medan. Ester. Storskäller. Pulsen är skyhög när jag tar mig ner för trappan och försöker få Ester lugn, samtidigt som jag tänker: fortsätt skälla! Vet inte hur jag ska bete mig.
C kommer ut från köket och berättar att *allt medan Est... ja, ni fattar* de var el-killar och sökte någon som ringt om ett elavbrott och hade angett vår adress!? Eller de hade åtminstone fattat det så. C hade varit klok och begärt se deras legitimation. Genom fönstret.
Alltså. Fatta hur skräckslagna vi var, jag och C (och Ester, antagligen) !
Man frågar sig; vem ringer om ett elavbrott mitt i natten? Och får man skrämma slag på en familj, genom att mitt i natten gå med ficklampor förbi vårt hus?? Och hade jag inte redan blivit uppskrämd från häromnatten?
En sak är iallafall säker. Vi har fått en vakthund. Hon låter banne mig som en hel... karl! Och det är ljudet från henne som förhoppningsvis får tjuven att ångra sig innan han/hon (?) sätter kofoten i dörrspringan...
*helt klart nöjd*
24 april 2006
Dramatik
Ester har skurit sig i tassen. När hon grävde i en lövhög på tomten. En massa blod blev det och vi brottades några gånger under gårdagen, när vi försökte lägga något slags förband. Tur vi var två. Och tur att C drog in till stan för att köpa ännu bättre och proffsigare bandage och blodstoppare.
Inte lätt att få stopp på blödningen ska jag säga.
I morse lämnade jag in henne hos veterinären. De ska sy hennes tass. Usch, hon var så stressad och orolig. Det skar i hjärtat på mig. Blodspår på hela golvet, på min jacka och mina skor.
Jobbigt som fan att lämna henne där och gå ut till bilen. Tårarna rann. Snacka blödig (apropå blod) man är när det gäller ens barn och husdjur.
Ska hämta henne under eftermiddagen.
Kan man säga ajöss till hundkursen nu...? I guess.
***
Dramatik 2 berättar jag om senare.
23 april 2006
Bolibompadrink
Så. Himla. Tok. Bra!
Vårt sällskap bestod utav en salig blandning personligheter eftersom det var styrelsen för vårt bostadsområde som bjöd. Med andra ord, människor jag inte direkt umgås med, och som jag i min vildaste fantasi aldrig kunnat förutspå att jag skulle sitta och dricka vin och garva med. Till långt in på natten!!! Eller i alla fall till 01.00 typ... Eller vad den var. Klockan. När vi i mörkret rumlade hemåt på vår grusväg.
I morse slog jag upp mina trötta blå, och kände ångest. Ja, så där som man gör när man vet att man kvällen innan bluddrat på och bestämt och varit jääääätteentusiastisk över ett otrooooligt trevligt förslag. Ett förslag som man dagen efter inser att... My God, här har vi bestämt att... att... vi ska.... träffas var tredje fredag för en drink efter jobbet. Med start hemma hos OSS!
Det riktig värkte i magen där jag låg och försökte tänka ut bra utvägar för att slingra oss ur det här. Men. Sagt är sagt och gjort är snart gjort. Nu har vinet dunstat från min mage och jag har börjat tycka att det kan bli kul. Och bra för grannsämjan.
Så här lyder alltså själva idén:
Var tredje fredag mellan klockan 18.00 och låt oss säga... 20.00? (får flura lite mer på det där) öppnar en granne sin dörr för alla sina grannar och står för lite vin/öl/drink och kanske lite snacks. Syftet är alltså att vara ett alternativ till "after work" där man ju bara oftast träffar sina arbetskamrater innan man går hem till sin familj. Här går man med sin familj/partner och tar en drink och umgås en stund innan man går hem till middagen. Låter inte det trevligt?
Idén härstammar från den sk "Bolibompa-drinken" som är aktiv hos ett radhussällskap på Lidingö. Här är själva grejen att grannarna tar med sig sina småbarn, vilka placeras i ett rum med TV och Bolibompa, medan de vuxna umgås och dricker drinkar!
Här gäller det att döpa fenomenet till något annat, eftersom många av våra grannar har äldre barn eller inga alls. Hm. Tål att tänkas på.
Allt detta är tänkt att ske med invigning hemma hos oss, den 5 maj.
Frågor som dyker upp:
- Kommer det att komma någon?
- Kommer vinet att räcka?
- Tänk om de stannar för länge?
Sa jag förresten att jag vill starta en Champagneklubb?
En sådan har roliga Sissela Kyle. Det vill jag också. Men inte med mina grannar.
Utan med väl utvalda sköna väninnor. Som träffas. Och delar på en flaska Champagne.
21 april 2006
I see dead people...
Bör man bli rädd?
Eller ska man vifta bort saken och säga att hon måste haft en mardröm (hon låg och sov alldeles innan)?
Är inte detta typiskt just ikväll, när mannen är ute på galej och vi är ensamma hemma?
*ryser*
20 april 2006
Fotosession

Nästan varje dag under en period nu, har jag blivit brutalt trött så fort jag kommit innanför dörren efter att jag jobbat. Det är mycket frustrerande eftersom jag egentligen vill vara brutalt kreativ och fila på mitt starta-eget-projekt eller göra något annat aktivt på hemmafronten. Det finns ingen utväg annat än att krypa ihop på soffan med katten ett tag. Där slumrar jag ytligt (jag hör varenda sak pojkarna säger, och hoppar högt om telefonen ringer) tills jag samlat nya krafter.
Har jag tur så har min slummer hjälpt mig att kläcka idéer. Det är som om min kropp och hjärna måste ladda. Eller starta om... Hursomhelst, låg jag och grubblade över vilka motiv jag skulle kunna fota. Har inte fotat särskilt mycket på sistone, var väl ett par skor som blev förevigade bara... Hm, jag har lärt mig att om man ser sig omkring noggrant, öppnar ögonen, så finns bilden oftast i närheten. Man tar helt enkelt det man har och använder det.
Därefter plockade jag fram äggen och nystanen från Village, samt ett fat jag ärvt av min mormor och hade rasande roligt under en halvtimme.
God, I love my camera.
***





