Min tid som fotoassistent

(Foto: Anna Evenius)

När jag ändå tycks vara inne på färgexplosion (se förra inlägget) kan jag lika gärna fortsätta. Sitter och letar gamla saker jag har arkiverat i datorn, och fann just en riktigt gammal bild som kastar mig tillbaka till 20-årsåldern och min tid som f.o.t.o.a.s.s.i.s.t.e.n.t.

Det var en rätt så hård tid, då man arbetade i stort sett dygnet runt med att packa och kånka väskor, måla väggar och golv, svettas i fotolabbet och andas in giftiga ångor medan man kopierade tvåhundra likadana bilder. Ibland utan att äta lunch. Vad man gick med på när man var ung! För nästan ingen lön.

Men vad gör man inte för sitt drömjobb?

Jag fick lära mig allt från grunden. Framkallning, ljussättning, hantering av flera olika format av kameror och en massa mer. Framför allt lärde jag mig vikten av att vara noggrann.

Och att vara duktig på att koka kaffe. Närå.

En stor fördel man har som fotoassistent, är att man ofta har fri tillgång till studion och all utrustning under kvällstid och helger. Då passar man på att öva sig antingen på porträttfoto, eller som här, produktfotografering. Jag kommer ihåg att jag gick och lånade den här vackra vasen från en butik, riggade ljuset och plåtade med storformatskamera.

Jag längtar tills jag har råd att skaffa mig en fin studioutrusning snart. För gud, vad kul jag ska ha.

***

Ka-tjing!

Tänkte först skriva om något jättespännande som hände idag, nämligen att jag gick till jobbet utan mascara!!! Ja, jag tillhör den skaran som tyvärr helst inte går utanför dörren utan foundation och lite färg på kinderna och förstås svärtade fransar.
Visst är det fånigt, jag vet *skäms*, men en vana är en vana om man säger. Det går liksom på rutin att stå och fästa fast ansiktet framför spegeln innan jag går. Jag har provat någon gång att smyga ut på tomten helt omejkad och faktiskt funnit det rätt befriande. Har t o m dristat mig till att gå en promenad helt naken (i ansiktet alltså). Jätteskönt.

Men denna variant är inte att rekommendera: Att sminka allt annat (foundation, rouge, kajal, ögonbryn) men glömma mascaran. I´ll tell you, man ser inte klok ut.

Nu till det jag skulle blogga om idag.
Kommer ni ihåg fotojobbet jag och Anna (blandblommorochblad) gjorde för en tid sedan, och som vi hoppades att få sålt?

Vi har fått napp! Det blir DN Bostad som slänger upp ett uppslag med våra bilder! YESSS!

Go DN, go DN, go DN, go DN *dansar runt och rör armarna som om jag rörde i en stor kastrull*

Så håll utkik närmare påsk om ni vill se resultatet. :-)
Med detta önskar jag er en trevlig helg! Själv ska jag fira med ett glas vin eller två.

*målar ögonfransarna och går ut i köket*

***

Talking to me?

(Montage: Anna Evenius)

Frilansande fotograf.

Det är ju vad jag hoppas får vara i stor utsträckning snart. Jobbar halvtid just nu, med något som inte alls har med min ambition att göra. Halvtid är bra. Om man vill få tid och energi över till eventuella uppdrag som förhoppningsvis kommer i min väg.

Men åh, vad jag behöver ett annat halvtidsjobb, alternativt heltidsjobb med möjlighet att plåta. Något med bild. För jag kan bild. Och jag vill bli ännu bättre.

*fortsätter att lusläsa arbetsmarknaden och hoppas på sådana här finfina rubriker*

***

Styla. Plåta. Sälja?

(Foto/utsnitt: Anna Evenius)

I helgen har jag fått göra det jag älskar att göra. Fota. Fota. Fota. Det gjorde jag hemma hos Anna (Blandblommorochblad) som är stylist och florist. Under fyra timmar dukades det fram olika teman på det generösa matbordet i det vackra huset.

Skulle gärna visa bilderna här, men vi ska först försöka sälja jobbet, så håll tummarna! :-)
Om det inte går så får vi vara nöjda ändå. För nu kan vi fylla portfolion med fler bilder. En läcker hemsida håller på att utformas. Förhoppningsvis kan jag stoltsera med den om någon vecka eller så. Jag vet ungefär hur jag vill att den ska se ut, det gäller bara att få ordning på tekniken som ska göra att sidan blir användarvänlig också.

***

Undrar om man kan...

...göra en sökajobbannons på bloggen? ;-)

Kanske någon som känner någon, som behöver en rar fotograf och bildbehandlare typ eller så.

Nej?

Ska sova på saken. Och förhoppningsvis komma fram till svaret.

Om jag ska göra en sökajobbannons.

På bloggen.

***

PS. Om man inte kan det, don´t pay any attention to this post. DS.

Marimekko bor hos mig

(Foto: Anna Evenius)

Tänk vad man kan bli påverkad. När jag började skriva i denna blogg för drygt ett år sedan, var prydnadsföremål inget för mig. Helst skulle det bara finnas det allra nödvändigaste här hemma. Så pryl efter pryl städades bort. Jag tittade på minimalistiska inredningsbilder och njöt med ögonen. Det blir lättare att andas med rena, vita färger och luftiga rum, tyckte jag.
Nu när jag ser mig omkring i vårt hem, inser jag att jag aldrig kommer att bli minimalist, för här finns alla möjliga stilar, förhoppningsvis är det en personlig stil. Jag målar galna mönster på väggarna och blandar ärvda möbler med nya. Och ju fler inredningsbloggar jag läst desto mer har jag influerats och formats till att älska vackra ting. Som denna fantastiskt vackra skål designad av Marimekko. Strax före jul gjorde jag ett klipp när jag såg den hos Scen för bara 149 kronor. Jag hade dessutom en rabattkupong på 100 kronor, så den blev min för endast 49! :-)

***