Sensuell PMS-bitch?

Det är ju verkligen både på gott och ont det här med PMS, tänkte jag idag under mitt arbetspass. Jo, man hinner filosofera en del där jag jobbar, så jag sprang fram och tillbaka till mitt anteckningsblock och skrev alla känslor och tillstånd som jag upplever nu. Och det är sannerligen ett virrvarr.

Förutom då att jag har lätt för att fräsa åt mina närmaste (ber alltid om ursäkt efteråt), blir jag även en mycket känslig person. Mottaglig och djup. Har lätt till tårar... Jag varvar mina utbrott med kramar och värme. Har ett stort behov av beröring. Skulle ge mycket för att under de här dagarna bara få bli omhändertagen, med fotmassage och hårsmek, mmm... Bli nerbäddad under sköna duntäcken, matad med mörk choklad.

Min konstnärliga ådra gör sig också påmind. Det är nu jag med klarhet ser vad jag egentligen mår bäst av att göra, nämligen att arbeta med händerna, typ att måla eller skulptera i lera. Eller förstås fixa med foton i datorn. Och det är nu jag undrar över varför jag gör en massa annat istället.

Idag innan jag gick iväg för att jobba, letade jag kläder som jag kunde känna mig sensuell i. Varför vet jag inte. Troligen hör även det ihop med mitt "tillstånd". Samtidigt som jag kände mig trött och seg, drömde jag mig bort till någon tjusig restaurang i stan, där jag intar en utsökt middag med rött vin, tillsammans med en god väninna. DOCK skall jag undvika sådant utsväveri just nu, eftersom jag under denna period har en tendens att bli både drängfull och kärleksfull! Kan bli jobbigt för den jag dinerar med... *fnissar generat*

På torsdag har jag äntligen en klipptid hos frisören. Kan onekligen bli farligt om jag fortfarande är i pms-fasen. Känner mig dramatisk och vill förändra. Det finns nog ingen risk att jag klipper mig kort. Vill ha kvar mitt långa blonda hår, med inslag av bruna slingor, kanske? Otroligt dramatiskt, ha ha...

Hm... Skall jag prova att bli brunett?