Jag är inte uppvuxen med det. Förutom att man fått följa med någon gång då och då, på en fisketur i de norrländska älvarna. Kanske också en eller två gånger med en kompis föräldrars segelbåt för bad från salta klippöar.
Men jag är helt såld. På sjölivet.
Förra året blev vi delägare till en liten segelbåt. Den är rätt så gammal och har minimalt med utrymme (men man kan i allafall sova över) och har dessutom ingen toalett.
Men vilka minnen jag och familjen fick från förra sommaren. Hur jag kämpade för att lära mig alla termer, att reva och hissa segel i snabb takt. Hur lillebror lärde sig simma i glasklart och ljummet skärgårdsvatten medan skön jazz spelades på den lilla stereon.
Hur vi badade. Om och om igen. Helt otroligt var det.
Idag ska vi ut igen. För första gången i år. Yippiiii!
Hoppas ni alla får en skön dag!
***
02 juli 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, vi har faktiskt också pratat om båtinköp! Jag är ingen med båtvana, däremot är sambon det.
Hoppas att ni har haft en fin dag på sjön.
Kram Mams
Det är något speciellt med havet! A tjatar också om båt (dock ej segelbåt) och som ganska nybliven Lysekilsbo så har jag insett att båt faktiskt tillhör basutrustningen när man bor precis vid havet ;-)
Vatten som är så farligt... Men ack så vackert. :) /J
mams: Sill-lunch till havs, med salta bad...mmm... Jorå, vi hade det gött.
snäckan: Ja, man inser vad man missat i många år. Detta med båtliv är ren njutning.
jimmy: Tänk att farligt kan vara så vackert. :-)
Skicka en kommentar