Räddad upp från djupet

Idag på ICA.

Jag visste ju om det. Hade ju märkt på jobbet hur jag tappade saker. Jag är väl medveten om mitt tillstånd.

ÄNDÅ måste jag åka och handla(!!!).

Fullt med folk. Jag med dimmig blick och kundvagn. Håller på att svimma. Alternativt börja grina. Ett under att jag lyckades handla allt som stod på två (2) slarvigt handskrivna lappar.

Ett under att jag lyckades stå i kö och sedan betala, slå in koden och le (om än stelt) mot kassabiträdet.

Hemma.

Sprang runt i huset och tände ljus och slängde på en CD med Eva Dahlgren, spelade på hög volym, började med taco-tillbehören.

Hällde upp ett glas vin.

Behagligt. Skönt.

Efter ett tag kommer 7-åringen ner från övervåningen sjungandes "jag älskar mammas tacos-jag älskar mammas tacos"

Sedan detta. Han dansar runt mig med en låtsaskamera och säger "Kameran älskar dig"

Nu ler jag.