Jag erkänner. Jag har en svaghet. Det är att jag alltid kör fel. Det spelar ingen roll hur mycket jag förbereder mig och kollar kartor och vägbeskrivningar, frågar folk i min närhet som vänligt ritar och berättar. Eller om jag har en person i luren som guidar mig.
Jag. Kör. Alltid. Fel.
Det har hänt att jag inte hittat hem till min mamma, trots att jag är uppvuxen där. Vad är det för fel på mig? Det kan inte bara ha att göra med att jag är blond. Eller?
Det har inte alltid varit så här. I unga år (kring de härliga 20) var jag stolt över att kunna varenda bakgata kring Östermalm och Söder, eftersom jag som fotoassistent var illa tvungen att leta mig fram och ibland dubbelparkera hos kunder till fotograferna jag jobbade hos. Hu.
Nej, det måste bero på att jag inte längre är ute och far lika mycket. Och att jag spänner mig otroligt mycket innan avfärd. Tänk om jag istället kunde slappna av? Eller önska mig en GPS i bilen. Vad rätt jag skulle hitta.
Men jag kom fram till slut. Till Anneli, vår flitiga myra! Och ohoy, vad det var trevligt! Visste ju redan hur rar hon är, vår Anneli, men att se henne i hennes fantastiska hus var outstanding! Vi pratade plåtning bl a och jag kan ju säga att hennes hus skulle jag verkligen vilja fota.
Vilken charm!
Tack för kaffet, raring.
(Bilder från Eniro)
***
18 kommentarer:
Vilken tur att du hittade till slut, det låter som ett oerhört trevligt besök.
Om jag skulle köra dit från Umeå, raka vägen utan att köra fel, undrar om det skulle gå på ungefär samma tid? ;)
Skulle nämligen gärna också vilja se hennes hus (och henne själv) - du kan väl ta och göra ett litet hemma-hos-reportage vet´ja - nu när du hittar dit!
Kram och ha en fin lördagkväll!
Hahaha!!!
Söta rara Anna! Jag lekte ett tag med tanken på att göra ett inlägg med liknande tema, men tyckte det skulle vara lite elakt. Jag är så otroligt glad att du hittade hit till slut!
Och du är alltid välkommen tillbaka - om du hittar....hehe
Så kul att träffa dig!
Kramar Anneli
Sara: Japp, det skulle ta lika lång tid. Hemma-hos-reportage? Jo, jättegärna! Men jag hittar nog inte tillbaka dit. Nånsin. ;-)
Kram!
Anneli: Var sa du att du bodde nu igen? Om jag ska dit igen (och det vill jag) så hittar jag bara om jag åker bakvägen dit. Gärna via Sickla. ;-)
Riktigt kul att träffa dig och din man! Kram!
Vad mysigt det låter!
Vad härligt med alla nya kontakter vi får här på bloggen...och hur kul låter det inte att träffas IRL?! Förstår att det var trevligt!!
Skrattar åt ditt lokalsinne och tänker direkt på sambon min. Han brukar inte ens hitta hem :) (har cyklat fel tre gånger när han varit på stan och skulle hem).
jag brukar hitta men ibland slår det slint och tilt man vet inte varken bu eller bä....men maken är värre...
men visst är bloggandet fantastiskt att man träffar nya vänner och man kan träffas livs levande också....
kram
Jeg vet ikke engang forskjell på nord og sør, øst eller vest...
Cleo: Det var det!
Malin: Anneli är det första i bloggvärlden jag träffat IRL. Skulle jättegärna vilja träffa er andra också!!! När kommer du till Stockholm? :-)
Då vet din sambo precis hur det känns mao. Stackars oss! ;-)
Loppan: Om båda har dåligt lokalsinne är det jobbigt, hehe.
Du, ska du inte ta och komma till storstan då? *blink*
Katrine K: Hihi! (*viskar* :inte jag heller) ;-)
anna : formex mässan är ju i januari ! Då kommer jag ! Vill du haka på?
Kul att ni fick möjlighet av träffas irl! *avis*
Loppan: JA! Klart jag vill. Men det är väl bara för branschfolk? Hur kommer jag in? Du verkar vara i branschen, vad jag förstår?
Tänk, vad kul att träffas!!! :-)
Snäckan: Vi kanske borde ordna en träff snart? Vore hur kul som helst!
Formex brukar skicka ut biljetter innan så man kan förregistrera sig...tror jag...så när dem kommer så kan jag skicka dig en?? Det blir hur bra som helst! du måste ju vara uppdaterad pga ditt jobb som fotograf heller hur?
*fniss* Tur att jag inte var med dig som vägvisare för jag är urusel på att hitta då hade vi nog inte varit framme än i dag.
Vilken tur att du hittade tillslut och fick träffa Anneli i verkligheten och se hennes fina hus:) KUl!!
Loppan: Det vore så himla kul! Om det går skulle jag bli jätteglad. Du får gärna maila så kan vi prata vidare om detta. Hittade ingen mailadress hos dig.
annas_oklarheter@hotmail.com
Vicke: Är du av samma skrot och korn som jag? ;-) Det var jättetrevligt hos Anneli!
Vilken härlig berättelse, och med lyckligt slut och allt.
Min mamma är likadan, och ändå sitter hon hela dagarna och ritar kartor...
Loppan: Då är det bäst att du möter Anna på T-centralen eller nåt sånt för vi vet ju redan att hon inte hittar till Älvsjö:) *hihi*
Anna: I'm waiting honey.....
Om jag uttrycker mig så här: Vissa saker är ju helt klart värda att vänta på. Otroligt Anna! Jag är mållös....
Skicka en kommentar