06 juni 2006

Jag och Johan Glans...

OK, here´s the story...

Jag var väl ungefär 18-19 år. Vi var på Fasching, jag och mina väninnor. Jag minns att det var en glad kväll med mycket hög stämning.

Rätt sent på kvällen befann jag mig framför en kille, eller om han befann sig framför mig... Är inte riktigt säker där.

Men jag minns klart och tydligt hur han faktiskt bad på sina bara knän, att jag skulle följa med honom hem och "dricka te". Och jag kommer ihåg hur jag kastade huvudet bakåt och skrattade. Han var ju så harmlös. Komisk och otroligt snäll verkade han vara.

Jag som aldrig någonsin följt med någon hem för "att dricka te" för det visste man ju vad det betydde... Men jag charmades. Av Johan. Som han hette. För jag liksom litade på att det inte skulle vara någon fara. Och väl där hemma, i en liten, liten, ja, bland de minsta lägenheter jag sett, kokade Johan te (!) och spelade Ratata med öppet fönster mot sommarnatt-stockholm. Han erbjöd mig sin säng, för själv kunde han sova på soffan. Och jag somnade tryggt. För Johan kunde man lita på.

Det ni! What a story, huh?

***

Visserligen kan Johan varit någon annan än just Johan Glans. Minns inte så bergsäkert. Men det var väldigt likt. Jag hoppade högt när jag allra första gången såg Johan Glans på TV.

Vem vet, vem vet... Historien blir iallafall mycket mer intressant om man fantiserar. Eller hur?

Även om jag förstår att jag istället borde sagt att det varit Johnny Depp, eller nån...

***

3 kommentarer:

Cliff Hanger sa...

En kul story om det verkligen var Johan Glans. :-) Han levde i så fall upp till sin oskyldiga image. Jag var också på Skrattstock. Som vanligt var Glans en av de bättre.

Anonym sa...

:-D Hi,hi!!! Men visst är det härligt när man upptäcker att det faktiskt SKA drickas te!
Kul historia...klart att det var HAN!
Kram Mams

Anna sa...

el mango: Ja, det var väl den perfekta killen att gå hem till, om man var lika naiv som jag var då. Helt safe. :-)

mams: Japp, där satt vi med varsin kopp te och småpratade artigt. Det finns gentlemen. ;-)