22 januari 2006

Låt bli min man!

Vi var på fest igår, mannen och jag. Mormor kom och tog hand om barn och hund och vi kunde glida iväg i taxi till partyt. Partyt var en inflyttningsfest på Rörstrandsgatan och paret som bor där hade det verkligen ursnyggt hemma.

Tror jag gillade köket bäst. Vitvaror (rostfria förstås) från Siemens och högblanka, vita, handtagslösa luckor ändå upp till taket (och det var högt). Golvet var kritvitt och även det högblankt. Bänkskivan var grå.

Jag kände ingen mer än C och de som hade festen, men när man gått runt och presenterat sig och upptäckt att majoriteten av tjejerna hette Anna eller Maria, och fått sig en drink, kände jag mig alltmer avslappnad.

Vi kom hem halv sex i morse...(!!!) Hade inte en aning om vad klockan var på hela kvällen. Kan bero på att det helt enkelt var rasande trevligt.

Fast en sak störde mig dock. Det fanns en person, en tjej, som betedde sig som, ja, jag vet inte jag, som om hon fullständigt gav blanka fan i att särkilja gifta och ogifta män. Med andra ord, hon försökte sig på att hångla upp min C!

Allt hon talade om hade tydligen rört sig om sexuella anspelningar. Hon hade dessutom frågat C om han ville pussas lite (!?). Jag hade förstås stenkoll på denna donna som under kvällens lopp tydligen varit på de flesta av de manliga gästerna...
Märklig tjej var hon. Satt mest och dumstirrade på de olika männen. Visst hon var onykter, men inte verkade hon ha någon tillstymmelse till spärr.

Fick lite koka-kanin-vibbar...

Idag är Anna trött. Idag ska vi äta skräpmat.

4 kommentarer:

Malin sa...

Dålig stil... Ja av tjejen då...

Anna sa...

Visst var det!

Christo sa...

SKÄMMES!
som man säger i norrland.

Anna sa...

Precis! Skämmes tamejfan! ;)